Tillbaks till 1978! Medlemmarna i Kiss släpper varsin soloskiva för att visa upp sina mer personliga sidor och för att hålla ihop bandet. Gene Simmons och Peter Criss flippar ut totalt och spelar in med tusentals studiomusiker medan Paul Stanley sätter ihop två tajta kompband för att spela in med bandkänsla. Ace Frehley, sologitarrist och fullständigt geni, rör sig helt ifrån tanken på ett band och gör istället en lp som är mer av en soloskiva på riktigt. Han gör nästan allting själv utom att spela trummor och resultatet är en av 70-talets bästa skivor alla kategorier.

Ace Frehley är en lp med de mest popiga popmelodier som går att föreställa sig samtidigt som att det är bland den hårdaste rocken någon i Kiss fått ur sig före 1978. Ace gitarrsim är kanske den viktigaste ingrediensen i klassiska Kiss ljudbild men som låtskrivare hade han inte tagit så stor plats. Gene och Paul erbjöd att hjälpa till men Ace behöver ingen hjälp. Han blir arg för att de ens föreslår det. Han slår ur underläge men med inställningen att han är den största rockstjärna som någonsin vandrat på jorden.

Det är experimentellt. Polyrytmer och temposkiften som hade fått de mest jobbiga brittiska progrockbanden att snegla avundsjuk om de hade lyft blicken från sina skosnören. Det här avsnittet är en kärleksförklaring till de nio låtar när mänskligheten var som allra bäst! Häng med!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.