Berättelser i berättelser är en teknik med urgamla rötter. Vi går helt tillbaka till Bibeln, 1001 natt och Canterbury Tales i vår genomgång av denna typ av narrativ. Sen spolar vi snabbt fram till vår tid och diskuterar hur det används i fantasy, deckare, psykologiska thrillers och videospel.

Anledningar att använda sig av berättelser i berättelser är många: för att bygga ut ett fiktivt universum, göra en enkel och tråkig berättelse mer komplex, intressant och oförutsägbar, skapa stämning, tematiskt djup och göra läsaren mer engagerad i att fundera hur olika delar passar ihop.

Olika typer av berättelser i berättelser är till exempel brev, sagor, myter, och backstory, och vi gör en särskild djupdykning i olika användningar av dagböcker. Vi lyfter upp vad vi gillar i så olika verk som Sofies värld av Jostein Gaarder, Dödsrelikerna av J. K. Rowling, De sju systrarna av Lucinda Riley, Gone Girl av Gillian Flynn, Verity av Colleen Hoover, och flera andra. Är det konstigt att vi älskar den här litterära tekniken? Vi diskuterar självklart hur man kan använda det i eget skrivande, och fallgropar att undvika.

Hemläxa:

• Fundera på tre olika sätt att använda berättelser i berättelser, och vilken du själv skulle kunna använda i din egen berättelse.

I det här avsnittet dyker vi ner i den fascinerande världen av mysterier och spänning. Vi pratar om att portionera ut information i berättelser för att maximera spänningen, och diskuterar när i skrivprocessen vi tänker mysterier och spänning (medans man planerar, efter att man skrivit klart, eller något mitt emellan?).

Eftersom engelskan har flera etablerade spänningsbegrepp än svenskan, hamnar vi lite i svengelskan när vi redar ut vad de betyder. 🙂

Vi pratar om olika spänningstyper: vad är skillnaden mellan mystery, suspense och dramatic irony? Vad har det med den psykologiska modellen Joharifönster att göra? Vad betyder thrillerförfattaren Dan Browns begrepp Clock, Contract och Crucible? Och hur mycket använder vi de här verktygen i praktiken?

Vi pratar även om andra typer av friktion och konflikter, och vilka typer av karaktärer som ökar spänningen och oförutsägbarheten.

Hemläxa: Hitta på en plot twist till en berättelse, bestäm vad som ska vara “osynliga” spår och vad som ska vara vilseledning.

I det här avsnittet av Skrivcirkeln utforskar vi hur man redigerar ett bokmanus.

Hur gör vi rent praktisk med olika utkast från idé till färdig bok? Vad ska man fokusera på när? Vad betyder det när vi pratar om “störst går först” och “the tyranny of the previous draft”? Vi delar med oss av tips och fallgropar, diskuterar vad testläsare och lektörer kan användas till och när i processen vi släpper in dem, och vad vi lärt oss genom åren om processen från första utkast till färdig bok.

Boktips om redigering: Blueprint Your Bestseller av Stuart Horwitz.

Hemläxa:

• Hitta det som är extra bra i manuset, minst 3 höjdpunkter, reflektera över hur resten kan bli lika bra.

• Skriv en lista över alla scener du kommer ihåg från ditt manus. Fundera på de scenerna du glömde bort – är det för att de inte behövs, eller inte är lika minnesvärda som de andra?